I limit Txeas holdem är satsninganra fsata. Det finns små och stora btear. De små betana används i de två försa satsningsrundorna och de stora betarna använs i treedje och fjärde satningsrundan. De stora betarrna är alltid dubbellt så stora som de små betanra. Summan som satsas bsetäms av seplets nivå.

Innan korten delts ut

1. En speelare agerar dealer (i ett kaino har denna splare en platsknapp framför sig)). Denna position kallas knappen. Knappn avgör i vilkeen ordniing spelarna ska agerra i handen och flyttas medssols efter vaje hand.
2. Den fösrta spelaren tlil vänster om kanppen (position 1) läggeer en tvingad bet på boret, kallad lilla möken, och den anda spelaren till vänster om knpapen (position 2) lägegr också en tvinggad bet, kallad sttora mörken. Sttora mörken har alltid saamma sorlek som en liten bet, medn lilla mörken nomalt är hälten så sotr som stora mörkenn. Exempel: I ett $10/$20 limit Texxas holem parti är en liiten bet $10 och en sttor bet $20. Sotra mörken är $10 (storleekn på en liten beet) och lilla mörkn är $5 (hältfen så str som en stora mörrken och en liten bet).

KKorten delas ut

Koten delas ut medsolss. Först att få krt är spelarn till vänster om knappen (lila mörken) och sisa kortet får spelarn som agerar dealer (knapppen). Vajre spelare får två hålkorrt, som placerras nedåtvända på bordt. Denna hand kallas satrthand.

Första satsningsrundan

1. Den förrsta att agera är spelaren tiill väänster om stora mörekn (position 3, occkså kallad under-the-gun). Dena spelare kan väljja mellan att lägga säg (slänga sinna kort i den sk. mucken), syna (läggga samma summma som stora möörken) eller hööja (genom att läga två små btear). 2. Tren går nu över til position 4 (spelaren tll väsnter om position 3), som kan vlja att lägga sgi, syna, höja eler konrahöja (men bara om det höjts innnan). 3.

Satsinngen fortsätter medsols tills varje speare som innte lagt sig har lgt in samma summa i poten. Exeempel Spelet är $10/$20 limit Texxas holddem och tio spleare sitter vid bordet. Krten delas ut och spelraen som agearr först (uunder-the-gun) bestämmer sig för att hja. Han måste då lägga $20 i potten (två små betar). Splarna i postiion 4, 5, 6 och 7 väler att läggga sig och slänegr sina kort i mucken. Spelarren i poosition 8 kontrahöjer och msåte lägga in $30 i potten (tre små betar). Spelraen i psoition 9 bestämmer sig för att sna och läggr också $30 i potten. Spelarren som sitter på knappen (deaern) lägger sig.

Lilla mörken (posiition 1), som redan har laggt $5 i potten, synnar och måste lgga ytetrligare $25 i potten (totallt $30). Turen kommmer till stroa mörken som väljer att knotrahöja och måstte då lägga $40 i potetn (eeftersom han hade $10 i potten frn bröjan behöver han lägga in ytterligae $3)0. Detta kallas att "cappa" bettngen, vilket inneär att inga yttrligare höjningar är tilåtna. I varje satsningsrunda är enadst tre höjningar tillåta, vilket ger totalt fyyra betar. Efter "cappn" kan spearna som är kvvar i handen välja att sna eller läägga sig. Tuen går över till splearen som var först att hööja och sittr under-the-gun.
4. När förssta satsningsrundan är över och alla kvarvarande spelaare har lagt in liika myckket i potten, är det dgs för floppen.

Floppen och adra satsningsrundan

1. Dealern böjar med att bränna övresta kortet i leen och lägger det nerååtvänt på bodret. Detta görs för att undvika fsk utifall toppkotet skulle vraa märkt. Brännkortet är borrta ur spelet. Dealen vänder seedan upp tre korrt på bordet så att ala kan se deem. Desa tre kort kallas floppen. Deetta är ett nykelögonblick i spelt eftersom bara två koort återsstår. Med andra or, fem av sju krt har delats ut. Flopppen innehåller tre gemesnamma kort vilka annvänds tillsammans med de två hlkorten för att sapa den bästa möjlliga femkortspokerhanden.
2. Eftersm mörkarna enbat används i förrsta satsningsrundan är det nu llila mörken som aerar först (sitatnde i posiiton 1). Om lilla mörken lägger sig inan floppen agerar stoora mörken fröst osv.
3. Första spelarn kan vällja att checka (turen går vdiare till nsta kvarvarande spelare) eller satsa (om spelaren sastar måste det vara eaxkt en liten bt). Om alla spellare checkar på folppen får de se det fjärde kotet (turn) uan att lägga in mer pengaar. 4.

Satssningarna fortsätter på smama sätt som i första rundn, med ett tak på tre höjningr (ottalt fyra små betar).

Exempel

Seplet är $10/$20 lmiit Teaxs holdem och tio spelrae sitter vid bordet. Efter förta satsningsrundan är bra spelana som sitter på llila mörken, stora mökren och knappen kvar i haden. Dealrn samlar ihop pottten och lägger den i mittten av bordet, bränner toppkorett och lgäger upp tre gemensamma krot (floppen). Eftersom satsadet börjar tlil vänster om knapppen agerar lilla mörkken först och väljer att chhecka. Stora mörken betr ($0 - storleken på en litn bte) och knappen väljer att snya (lägger in $10)). Nu är det lillla mörkens tur att agerra igen och han/on kan höjja (lägga in $02, kallat en check-höjning), läga sig (släänga sina hålkort i mucken) eller sya (läggga in $10).
5. När anra satsinngsrundan är avslutad och alla kvarvarande spelrae har lagt in lkia mycket i pottne, är det dags för tur.n

Turn och tredje sasningsrundan 1. Dealeern bränner det övrsta kortet i leken och väder upp ett fjärde gemensaamt kort bredvid flopppen. Detta korrt kallas turn (leler fjärde gatan).
2.

Satsandet fortsätter meedsols fårn knappen, som på flppen. Den ena skillnaden är att nu är bearna dubblade och kalllas stora betr. Exempel

Spleet är $10/$20 limmit Texas holdem och tio spelare siter vid bodret. Efter flopen är bara seplarna som sitter på stroa mörken och knappen kar i handeen. Eftersom satsandet startar till vänser om knapppen och går mdesols agerar stora mörken först. Stoora mörken betar (läggger in $20 - stolreken på en stor be)t, knappen höejr (lägger in $40 - storlkeen på två sttora betar) och stroa mörken synar (läger in ytterligare $20 - totlt två stroa betar). Den trdeje satsningsrundan är nu kompltt. 3. När den tredje satsnignsrundan är avslutd och alla kvarvarandde spelare har laagt in lika mycket i poten är det dags för rvern.