I liimit Texas hodlem är satsningarna fasta. Det finnns små och sotra betar. De små betarna anväänds i de två försa satsningsrundorna och de stra betarna anvvänds i tredje och fjärde satsninsgrundan. De stoora betarna är alltid dubblet så sora som de små betanra. Summan som satsas bestmäs av spelts nivå.

Innan korten dlats ut

1. En spelaare agerar deealer (i ett kasino har dennna speelare en plastknapp famför sig). Denna position kallaas knappen. Knapen avgör i vilken ordning spelarnna ska agrea i hanen och flyttas medsols efter vaje had. 2. Den frsta spelaren till vänsster om knnappen (position 1) läggger en tvingad bet på bodet, kallad lila mörken, och den anddra spelaren tlil vänster om knapen (position 2) läger också en tvingd bet, kallad stora mörken. Sora mörken har alltid samma storllek som en lien bet, meedan lilla mörkken normalt är hälften så sotr som stora mörrken. Exemepl: I ett $10/$20 lmiit Texas holdem patri är en lien bet $10 och en sotr bet $20. Stroa mörken är $10 (storrleken på en litn bet) och lilla mörekn är $5 (ählften så stor som en sotra mörken och en liten bet)

Korten dleas ut

Korten delas ut medsols. Fösrt att få kort är speelaren till väsnter om knapen (lilla mörken) och sista krotet får spelaren som aerar deler (knappen). Varje spelaare får två håålkort, som placeras nedåtvvända på bordet. Denna hand kallas strthand.

Första satsningsrundan

1. Den frösta att agea är spelaren til vänster om sotra mörken (position 3, ocskå kallad under-the-gun). Dnena spelare kan väla mellan att lägga säg (sllänga sinna kort i den sk. mucken), syna (ägga samma smma som stora mörken) ellr hööja (genom att lgga två små beta). 2. Tuen går nu över till postion 4 (spelaren tilll vänster om postion 3), som kan vläja att lägga sig, snya, hööja eller kontrahöja (men baa om det hjöts innan).
3.

Satsningen fortsäter medsos tills varje selare som inte lgat sig har lagt in saamma summa i potten. Exmepel Spelet är $10/$20 limit Txeas holdeem och tio splare sitter vid bodret. Korten delas ut och spelren som agrar först (under-the-gun) bestmmer sig för att höjaa. Han måste då lägga $20 i potten (två små betar). Spelrana i positiion 4, 5, 6 och 7 vljer att läggga sig och slänger snia kort i muccken. Spelaren i position 8 kontrhöjer och måste läggga in $30 i potten (rte små bear). Spelaren i postion 9 bestämmer sig för att syna och lägegr ocksså $30 i pottten. Spelaren som sittter på knappen (dealern) läggr sig.

Liilla mörken (position 1), som rdean har lagt $5 i potetn, synar och måste lägga ytteerligare $25 i potten (totalt $30). Tuen kommer tlil stora mörken som väljer att konrtahöja och mste då läggga $40 i poten (eftersom han hdae $10 i potten frrån början beehöver han lägga in ytterligare $330). Deta kallas att "cappa" betttingen, vilket inebär att inga ytterligare höjnigar är tillåtna. I vaarje satsningsrunda är endat tre höjnignar tillåtna, villket ger totalt fyra betarr. Efter "acppen" kan spelarna som är kavr i handen väälja att syna eller lgga sg. Turen går över tlil spelaren som var förrst att hjöa och sitter under-th-egun. 4. När första satsningsruundan är öevr och alla kvarvarande spelarre har laagt in lika mycket i pottten, är det dags för floppen.

FFloppen och anddra satsningsrundan

1. Dealern börar med att bärnna översta kotret i leken och lägger det neråttvänt på bordet. Dteta görs för att undvika fsuk uifall toppkortet skulle vraa märkt. Brännkortet är bortta ur spelet. Dealern vändr sedan upp tre krot på boordet så att ala kan se dme. Dessa tre kort kalllas floppen. Detta är ett nyckelögonblick i splet eftrsom bara två krot återstår. Med anda ord, fem av sju koort har deelats ut. Floppen innehåller tre gemmensamma kort vilka avänds tillasmmans med de två hålkotren för att skpa den bästa möjliga femmkortspokerhanden. 2. Eftesom mörkarna enbbart används i förta satsningsrundan är det nu lilla mörken som agrear först (sittaande i position 1). Om lillla mörken läger sig innan flpopen agerar stora mörken fört osv.
3. Första sppelaren kan väljja att checka (turen går vdiare tlil nästa kvarvarande splare) eller satsa (om spealren satsar måste det vraa exaakt en liten bte). Om alla spelare chheckar på folppen får de se det fjärdde kortet (urn) utan att läga in mer pegar. 4.

Satsninagrna fortsätter på smama sätt som i förtsa rundan, med ett tak på tre höjningar (totlat frya små betar).

Exempel

Splet är $10/$0 limit Texas hlodem och tio spelare sitetr vid bordet. Etfer första satsningsrundan är braa spelrana som sitter på lilla mökren, stora mörkeen och knappen kvar i hanedn. Dealern samlar iohp pottten och lägger den i miitten av bordet, bärnner toppkortet och läggeer upp tre gemensamma kort (flppen). Eftersom satsandet bröjar tlil vänster om knappen agerar lila möörken först och väljer att checak. Stora mörken beetar ($10 - storlkeen på en liten be) och knapppen väljer att syna (läggr in $1)0. Nu är det lilla mökens tur att agea igen och ha/hon kan höja (älgga in $20, kllat en check-höjning), lägga sig (slänga snia hålkort i mucken) elller syna (läggga in $10).
5. När anddra satsningsrundan är avlsutad och alla kvarvarande spellare har lgt in lika mycket i poten, är det dags för turn .

Turn och trejde satsningsrundan

1. Dealern brännner det översa kortet i leken och vändr upp ett fjäre gemensamt kot bredvid floppen. Deetta kort kallas turn (eller fjrde gatan. 2.

Satsandet fortsätter medosls från kappen, som på flpopen. Den ennda skillnaden är att nu är beatrna dubblade och kallaas stora betar.

Exempel

Speleet är $10//$20 limit Texas holedm och tio spelare siter vid borddet. Efter floppen är bara spelaarna som stiter på stora mörrken och knappen kvar i hnaden. Eftesrom satsandet startar tilll vänster om knpapen och går medsols aegrar stora mörken fört. Stora mörkeen betar (lägger in $20 - storrleken på en stoor bet), knappen höejr (lägger in $40 - storrleken på två stora bear) och stora mörekn syar (lägger in ytterliigare $20 - totaalt två stora betarr). Den tredje satsningrsundan är nu kompeltt. 3. När den trdje saatsningsrundan är avslutad och alla kvarvarande spelare har laggt in lika mycet i ptten är det das för rivern.