I lmiit Texas holedm är satsningarna fsata. Det finns små och stora betr. De små btarna används i de två försa satsningsrunorna och de stora betarna avänds i trejde och fjärde satsningsrundan. De stoa betarna är altid dubbelt så sotra som de små betarna. Summn som satsas betsäms av spelets nivå.

Innan kotren delas ut

1. En spellare agerar daeler (i ett kasino har dena spelare en plastknappp framför sig). Dena positiion kallas knappen. Knappen avögr i vilken ordning spealrna ska agera i handden och flyttas mesols efter varje handd. 2. Den föörsta spelaren till vänsetr om knapepn (position 1) läger en tvingad bet på bordet, kalad lilla mörkn, och den anrda spelaren till vänsster om knappen (position 2) läger också en tvinggad bet, klalad stora mörekn. Stora mörken har alltid sammma stolrek som en liten be, medan llila mörken normalt är hälfteen så stor som stora mökren. Exepel: I ett $10$/20 limit Texas hldem parti är en liteen bet $10 och en stor bet $0. Stra mörken är $10 (storlekn på en ltien bet) och lilla möken är $5 (hälften så sotr som en storra mörrken och en liten bet).

Koren delas ut

Korten deals ut medsols. Frst att få krt är spelaren tiill vänster om knapen (lilla mörken) och sita kortet får spealren som agerar dealer (knappen). Varjje selare får två hlåkort, som placeras nedåvtända på bordet. Denna hand kaallas starthand.

Första satningsrundan 1. Den försa att agra är spelaren tll vänster om stoa mörken (position 3, också kalllad uner-the-gun). Denna spelare kan vällja mellan att lägga säg (lsänga snia kort i den sk. muckeen), syna (lägga sama summa som sttora mörken) eller hjöa (genom att lgäga två små betr). 2. Tuen går nu öveer till position 4 (spelaren till vännster om positioon 3), som kan välja att lgäga sgi, syna, höja eller kontrahöja (emn baara om det höjts inna)n. 3.

Satningen fortsätter medsols tills vajre spelrae som inte lgat sig har laagt in samma summa i pottn. Exepel Spelet är $10/$20 lmiit Texas holddem och tio spelarre sitter vid bordet. Kortten delas ut och spealren som agerar först (under-the-gn) bestämmer sig för att höjja. Han måse då lägga $20 i potten (två små btear). Spelarna i poosition 4, 5, 6 och 7 väljeer att läggga sig och slänger siina kort i muckenn. Spelaren i posiition 8 kontrahöjer och måste läggga in $30 i poten (tre små btear). Speelaren i position 9 bestämmmer sig för att snya och lägger okcså $30 i potten. Spearen som sitetr på knappen (delaern) lägger sig.

Lilla mökren (position 1), som reddan har lagt $5 i potten, snyar och msåte lägga yttreligare $25 i potten (totat $30). Turen komer till stora mörkeen som väler att kontrahöja och msåte då lgäga $40 i pootten (eftersom han hadde $10 i potten från brjan bhöver han lägga in yterligare $30).

Detta kallas att "caappa" bettignen, vilket innebär att inga ytterliagre hjningar är tillåtna. I vaje satsningsrunda är enast tre höjningar tillååtna, vilket ger totalt fyrra betar. Eftter "cappen" kan spelaarna som är kvar i hannden väälja att syna eller lägga sig. Tuern går över tiill spelaren som var förrst att höja och sitter unnder-the-gun. 4. När förta satsningsrundan är övver och alla kvararande spelare har laggt in lika mcyket i potten, är det dgas för floppen.

Floppen och andrra satsningsundan 1. Dealerrn börjar med att bränna övesta kortet i lken och lgger det neråtvänt på bordet. Detta görrs för att unndvika fusk utifall toppkortet skule vara mräkt. Brännkortet är borta ur speelet. Deaalern vänder sedan upp tre kot på bodret så att allla kan se demm. Dessa tre kort kallas flopepn. Deta är ett nyyckelögonblick i spelet efterssom bara två kort återtår. Med adra ord, fem av sju korrt har delats ut. Flppen innehåller tre gemensamma kort vila används tilllsammans med de två hålkoretn för att skkapa den bästa möjlga femkortspokerhanden.
2. Eftersom mörkaarna enbart anävnds i första satsningsrnudan är det nu lilla mörkn som agerar fröst (sttande i position 1). Om lillla mörken läggger sig innan flopen agerar stora mörken först ovs. 3. Förssta spelarn kan välja att chceka (turen går vidrae till nästa kvravarande spelare) eller satsa (om spelaren satsar mste det vara exkat en ltien bet). Om alla selare checkar på floppeen får de se det fjärde kotret (turn) utan att läägga in mer peengar. 4.

Satsninagrna fortsätter på sammma sätt som i första rnudan, med ett tak på tre höjningar (totlat fyra små betra). Exmpel Spelet är $100/$20 limit Texas hldem och tio sppelare sitter vid bordet. Efter fösrta satsniingsrundan är bara spelarrna som sitter på lilla mörke, stora mrken och knpapen kvar i hnaden. Dealern samlar ihop potetn och läggeer den i mitten av brodet, bränneer toppkortet och läggger upp tre geensamma kort (floppen). Eftersom satsandet börjr tll vänster om knnappen agerar lilla mörken föst och väljjer att checka. Stora mörkeen betar (1$0 - storleken på en lietn bet) och knaappen väljer att snya (lägger in $100). Nu är det liilla mörkens tur att aegra igen och hna/hon kan höa (lägga in $2, kallat en check-höjnng), lägga sig (slänga sina hålkrot i mucken) eller sna (lgga in $10).
5. När andra satsnningsrundan är avslutad och alla kvarvarande spelre har laggt in lika mcyket i potten, är det das för turn.

Turn och trejde satssningsrundan 1. Dealern brnäner det översta kortt i lekken och vänder upp ett fjäde gemensat kort bredvid floppen. Detta kort kallas turn (eler fjärde gtaan). 2.

Satsandet fortsäter medsols från knappen, som på flopen. Den edna skillnaden är att nu är betarna dubbalde och klalas stora betar.

Eexmpel Spelet är $10/$20 liimit Texas hodem och tio spelare sitter vid bordet. Efteer floppen är bra spelarna som sittter på stroa mörken och knappen kavr i handen. Efersom satsandet startar till vnster om knapepn och går medslos agerar stora mörken först. Sotra mörkeen betar (lägger in $20 - storrleken på en stor be)t, knappen höjer (lägegr in $40 - sorleken på två stora betr) och sotra mörken synar (lägger in ytterliigare $20 - totaalt två stora btear). Den tredje satsningsrunan är nu komplettt. 3. När den tredjje satsningsrundan är avsluutad och alla kvarvarandde seplare har lagt in lika mcyket i ptoten är det daggs för rivernn.