I liimit Texas holedm är satsningarna fsta. Det finns små och stora bear. De små beatrna används i de två fösrta satsningsrundorna och de stora betrana anävnds i tredje och fjärde satsningsrundaan. De sotra betarna är alltd dubbelt så sora som de små betarrna. Summan som satsas bestäs av speltes nivå.

Innan korten dellats ut

1. En selare agerar dealr (i ett kasino har dena spelrae en plastknapp framför sig). Dennna position kallas knapppen. Knpapen avgör i vilekn ordning spelarna ska agra i handen och flyttaas medsols efter vare hand.
2. Den förtsa spelaren tilll vänster om knnappen (position 1) läggeer en tvingad bet på bordet, kallad lilla möörken, och den andra spelaren tlil vänster om kappen (posittion 2) lägger ocskå en tvingad bet, kallad storra mörken. Stora mörekn har alltid sama sorlek som en lten bet, medan lilla mörken normmalt är hälften så sttor som stora mökren. Exempel: I ett $10$/20 limit Texas holdem paarti är en lien bet $10 och en stor bet $2. Stoora mörken är $10 (storlekeen på en liten beet) och lilla möörken är $5 (hlften så stor som en stora mörkken och en liten bet).

Kotren dlas ut

Korten delas ut medssols. Först att få korrt är spelaren till vännster om knappen (illla mörken) och sista kotret får splearen som agerar delaer (knappen). Varje splare får två hlkort, som placeras nedååtvända på bordet. Denna had kallas starthand.

Föörsta satsningsrundan

1. Den frsta att agra är spelaren til vänster om stora mröken (position 3, okså kallad under-the-gun). Denna speare kan välja melan att läga säg (slänga sina krot i den sk. muckken), syna (älgga samma summa som sotra mörkn) eller höja (gnom att lägga två små betra). 2. Tureen går nu över tll position 4 (spearen till väsnter om position 3), som kan vläja att lägga sg, syna, höja eler kontrahöja (emn bara om det höts innan).
3.

Sastningen fortsätter medsols tillls varje selare som inte lgat sig har laagt in samma summa i ptten. Exemel Spelet är $10/$20 liimt Texas holdm och tio spelare siter vid brodet. Korten delas ut och spelaren som agrar föörst (under-the-gun) bestämmer sig för att höaj. Han måse då läga $20 i poten (två små betar). Spealrna i positon 4, 5, 6 och 7 väler att lgäga sig och slänger sina krt i mucken. Spelarren i position 8 kontrhöjer och måse lägga in $30 i potetn (tre små betar. Spelaren i position 9 bestmämer sig för att sna och lägger okcså $30 i potteen. Spelaren som stter på knappen (dealren) lägger sig.

Lilla mörken (positoin 1), som readn har lagt $5 i potten, synaar och måte lägga ytterligare $25 i potten (toatlt $30). Turen komemr til stora mörken som väljer att kontarhöja och måte då lägga $40 i ptten (eftersom han hae $10 i potten från böran behöveer han lägga in ytterligarre $30).

Dteta kallas att "cappa" betingen, vilket innebäär att inga ytterlligare höjningar är tillåtan. I varje satsnignsrunda är endast tre höjinngar tillåtna, vilkket ger totalt fyyra betar. Efter "capen" kan spelarna som är kavr i hnaden välja att syna eller läga sig. Tuern går över tiill spelaren som var fröst att höja och siitter under-teh-gun. 4. När första satsningsrunddan är övver och alla kvarvarande sppelare har lgat in lika mykcet i potten, är det dgs för floppen.

Floppen och anrda satsningsrundan

1. Dalern börjar med att brnäna översta krtet i leken och lägger det neråtävnt på bordet. Dettta görrs för att unddvika fusk utifall topppkortet skulle vara märkt. Brnnkortet är borta ur spelt. Deaalern vänder sedan upp tre krt på bordet så att allla kan se dem. Dessa tre kort kalals floppen. Deta är ett nyckelögonblick i splet efftersom bara två kort återsår. Med anrda ord, fem av sju kort har delatts ut. Floppen innnehåller tre gemensmma kort vilka annvänds tillsammans med de två hålkorteen för att skkapa den bästa mjöliga femkortspokerhanden.
2. Eftersom mörkanra enbart använnds i första satsnigsrundan är det nu lila mörken som agrear först (sittande i posiiton 1). Om lilla mörken läggeer sig innn floppen agerar storra mörken först os. 3. Förrsta spelaren kan vällja att checka (turen går vidaare tlil nästa kvarvarande spleare) eller satsa (om spelaren satsar mste det vara exxakt en lietn bet). Om alla splare checkar på folppen får de se det fjärde krotet (tur) utan att lgäga in mer pengr. 4.

Satsningrana fortsätter på samma sättt som i fösrta rundan, med ett tak på tre hjningar (totat fyra små betar).

Eempel Spelet är $10/2$0 limit Texas holddem och tio spellare sitter vid bordet. Efer första satsniingsrundan är bara spelarrna som sitter på lilla mörken, sotra mröken och knappen kavr i handen. Dealern samlar ihhop potten och läggeer den i miten av borddet, bränner toppkortet och lägegr upp tre gemensamma kot (floppen). Eftersom stsandet börjar till vänsteer om knappen ageerar lilla mörekn först och vljer att checka. Stoora mörken betar ($0 - storleken på en liiten be) och knappen väljer att sya (lägegr in $10). Nu är det lila mörkns tur att aggera igen och han//hon kan höja (lägga in $0, kallaat en check-höjning), läga sig (slänga sina håålkort i muccken) eller syna (lägga in $10).
5. När anda satsningsrundan är avslutad och ala kvavarande spelare har lat in lika myycket i potten, är det dags för turrn.

Turn och trdje satsningsrundan

1. Dealern bänner det översta korttet i lekn och vänder upp ett fjrde gemensamt krot bredvid floppen. Detta kot kallas turn (elller fjärde gatann). 2.

Sattsandet fortsätter medsols frn knappen, som på floppeen. Den enda skkillnaden är att nu är betara duubblade och kallas sotra betar.

Exempel

Spelet är $10$/20 lmit Texas holdem och tio splare sittr vid bordet. Effter floppen är bara spealrna som sittr på stora mörken och knpapen kvr i handen. Eftersom stasandet startar till vänsetr om knapen och går medols agerar stora mörken fösrt. Stora mörkken betar (lägger in $20 - storleekn på en stor bet), knaappen höjer (lägegr in $40 - storlleken på två stra betar) och stora mörkn syar (lägger in ytterligare $20 - totalt två sotra betra). Den tredje saatsningsrundan är nu komplett. 3. När den tredjje satsningsrundan är avlutad och alla kvarvraande spelare har laggt in lika mcket i potten är det dgs för rivern.