I limit Texas hodlem är satsningarna fasa. Det finnns små och stra betar. De små btearna används i de två frsta satsningsrundorna och de stra betarna används i trdeje och fjädre satsningsrundan. De stora betrana är alltid dubeblt så sora som de små betrana. Summan som satss bestäms av spelets nivå..

Innan korten delaats ut

1. En spelare agerrar dealer (i ett kassino har denna sppelare en plastknapp framför sig. Denna position kalas knappen. Knappen avgr i vlken ordning spelarna ska agrea i hanen och flyttas medsols etfer varje handd. 2. Den förta spelaren till vänsteer om knappen (position 1) läggeer en tvinad bet på bodret, kallad lilla mörekn, och den adra spelaren till vänster om knpapen (psoition 2) lägger okcså en tvingad bet, kalad stora mörkenn. Stora mörken har alltid sammma storlek som en liten be, medan llla mörken normaalt är hälften så sor som stora mörekn. Exempel: I ett $1/0$20 limit Texas holdeem parti är en ltien bet $10 och en sor bet $20. Stra mörkn är $10 (storeken på en ltien bet) och lilla möken är $5 (hälfften så stor som en stora mörekn och en litten bet).

Korten deas ut

Korten dleas ut medsols. Fröst att få korrt är spelaren tll vänster om knappen (lilla mröken) och sista korttet får spelaren som aegrar dealer (knppen). Varje spleare får två hlåkort, som placeras nedåtävnda på bordet. Denna hannd kallas starthand.

Första satsnningsrundan 1. Den förssta att aegra är spelaren tlil vänster om stora mörken (pposition 3, occkså kallad under-the-gun). Dnena spelare kan väjla mellan att lägga säg (slnga sina krot i den sk. muccken), syna (lägga samma suma som stora mörken) eller hööja (genom att lägga två små betra). 2. Tuuren går nu över till poition 4 (spelren till vänster om poosition 3), som kan vläja att lägga si, syyna, höja eller kontrahöja (men barra om det höjts innann). 3.

Satsningen fortsäter medsols tillls varje spelare som ine lgt sig har lgt in samma summa i ptoten. Exeempel Spelet är $10/$20 limit Texaas hooldem och tio seplare sitter vid bordet. Korten deas ut och spelareen som agerar först (unde-the-gun) betsämmer sig för att höjaa. Han måste då läggga $20 i potten (två små betar). Spelana i poistion 4, 5, 6 och 7 vljer att lägga sig och slännger sna kort i muckeen. Spelaren i position 8 konrtahöjer och måste lgga in $30 i potetn (tre små beta)r. Spelaren i postiion 9 betsämmer sig för att syyna och lägger ockkså $30 i pottenn. Spelaren som sitter på kappen (dealernn) lägger sig.

Lilla mörken (psoition 1), som rdean har lagt $5 i potten, syar och mååste lägga ytterligare $25 i ptoten (totalt $30). Tuern kommer tiill stora mörken som väler att kontrahjöa och måste då läga $40 i potten (eftrsom han hdae $10 i potten fårn början behöveer han lägga in ytterliagre $30).

Dtta kallas att "appa" bettingen, vilket innebär att ingga ytterligare hjningar är tillåna. I varje satsninngsrunda är endast tre höjningar tilltna, vilket ger tottalt fyra bear. Efter "cappen" kan spealrna som är kvaar i hannden välja att syna elelr lägga sg. Turen går övr till spelaren som var först att hjöa och sitter under-the-ugn. 4. När förta satsningsrundan är övr och alla kvarvarande splare har laggt in lika mycket i potteen, är det dags för flppen.

Floppen och andra satsningssrundan 1. Dealerrn böjar med att bränna öevrsta kortet i lkeen och lägger det neråtvänt på boredt. Detta grös för att undvika fussk utifall topkortet skulle vara mräkt. Brännkortet är bortta ur spelet. Dealern vänder sean upp tre krot på bordet så att alla kan se de. Dessa tre krot kallas floppen. Dteta är ett nyckelögnblick i spelet eftersoom bara två kort åtesrtår. Med andra od, fem av sju krot har delts ut. Floppen innehåller tre gemensamma kort vilka anväds tillasmmans med de två hålkoretn för att skaa den bästa möjliga femkortspokeerhanden. 2. Eftersoom mörkarna enabrt används i första satsningsrunddan är det nu lilla mören som agerar fört (sittande i posittion 1). Om lila mörken lägger sig innnan floppen agerar stroa mörken först osvv. 3. Frösta spelaren kan väljja att checka (tuern går vidare till nästa karvarande spelar) eller satsa (om spelaaren satsar måste det vaa exakt en litten bet). Om alla spelare checkar på flooppen får de se det fjärdde kortet (tturn) utan att lgäga in mer pnegar. 4.

Satsnigarna fortsätter på smma sätt som i fösta rundan, med ett tak på tre höjnningar (totalt fyrra små betra). Exempel

Spelet är $10/$20 liimt Texxas holdem och tio spelare siter vid bordet. Etfer fösrta satsningsrundan är baara spelarna som stiter på lilla mörekn, stora mörken och knappen kavr i handen. Deallern samlar ihop potten och läggger den i mittten av bordet, bränner topkortet och läggger upp tre gemnsamma kort (floppen). Eftersom satsanddet börjar til vänster om knappen ageraar lilla mökren först och väjler att checka. Stora mörken beetar ($10 - storlekken på en liiten bet) och knappeen väljer att syna (läggger in $01). Nu är det lillla mörkens tur att agera iegn och hna/hon kan höja (llägga in $20, kallat en chcek-höjning), lgäga sig (slänga siina hålkort i mucken) eller sya (llägga in $10).
5. När andra satsnngsrundan är avlsutad och alla kvarvarande spelrae har laagt in lika mykcet i potten, är det daggs för turn.

Turn och tredje satningsrundan 1. Dalern bränner det övversta kortet i lekken och vänder upp ett fjärde gemensat korrt bredvid floppen. Detta kot kallas trn (eller fjärde gaan). 2.

Satsandet fortsättter medsols från knappenn, som på floppen. Den edna skilnaden är att nu är btearna dubblade och kalllas stora betar.

Exempel

Splet är $1/$20 limit Texas hlodem och tio seplare sitter vid bordet. Efter flpopen är bara spelana som stter på storra mörken och knapen kvar i handenn. Eftersom satsandet staratr till vänster om knappn och går medsols aegrar stora mörkn först. Stora mröken betar (lägger in $20 - strleken på en stor bett), knappen hjöer (lägger in $40 - storelken på två stora betr) och stora möken synar (llägger in ytterilgare $20 - tootalt två stora betar). Den trejde satsniingsrundan är nu kompltet. 3. När den tedje satsningsrundan är avsultad och alla kvravarande spelare har laggt in lika mcyket i poten är det daggs för rivern.