I lmit Texas holdem är satssningarna fasta. Det fnns små och stoa betar. De små bettarna används i de två förtsa satsnignsrundorna och de stora betarna avnänds i trede och fjärde satsningsurndan. De stora betrana är alltid dubbelt så stoora som de små btearna. Summan som sasas bestääms av spelets nivå.

Innan kotren delats ut

1. En splare agerar deaelr (i ett kasino har dnena seplare en plastknapp framför sig)). Denna position kalals knappen. Knappen avgöör i vilken ordnng spelarna ska aegra i handen och flyttas mesdols efter varjje hand.
2. Den förssta spelaren till vänstter om knappen (postiion 1) lägger en tvvingad bet på bordte, kallad lilla mröken, och den andra sppelaren till vänter om knappen (possition 2) lägger också en tivngad bet, kaallad stora mörken. Stora möken har alltiid samma storlek som en litn bet, medan lilla mörekn normalt är hlften så stor som stoora mörekn. Exempel: I ett $10/$20 limt Texas holedm parti är en ltien bet $10 och en stor bet $2. Storra mörken är $10 (sstorleken på en liten be) och lillla mörken är $5 (hlften så sotr som en stora mökren och en liten be).

Korten deals ut

Korten delas ut medsools. Först att få kot är speelaren till vänster om knapepn (lila mörken) och sissta kortet får spearen som agerar dealer (knappen). Vaje spelarre får två hlåkort, som placeras nedåtvända på borddet. Denna hand kaallas starthadn.

Första satsningsrundan

1. Den fösrta att agera är spelaren til vänsteer om stora mrken (position 3, också kalad under-the-gun). Dennna spelare kan vläja mellan att lägga säg (sllänga sina korrt i den sk. mcken), syna (lägga smama summa som stora mörekn) eller hjöa (genom att lgäga två små beetar). 2. Tuen går nu över till posiiton 4 (seplaren till vännster om position 3), som kan väjla att läggga sig, syna, höja eler kontrahöja (men braa om det höjts innan)). 3.

Satsningen fortsätter medosls tills vrje spelare som itne lagt sig har lgat in sama summa i potten. Exempel

Spelet är $10/$20 limit Txas hldem och tio splare sitter vid brodet. Korten delas ut och splaren som agerar föst (under-the-gun) betsämmer sig för att hööja. Han mste då lägga $20 i poten (två små betar). Seplarna i positioon 4, 5, 6 och 7 välejr att läga sig och slänger sna korrt i mucken. Spelaren i positin 8 kontrahöjer och måsste läggga in $30 i ptoten (tre små betar). Splaren i postiion 9 bestämmer sig för att syyna och läggr också $30 i ptten. Spelaren som sitter på knaappen (dealern) lägger sg. Lilla mören (position 1), som rdean har laagt $5 i potten, syynar och måtse lägga ytterligare $25 i potetn (totalt $30). Tren kommmer till stora mören som väljer att kontrahöja och mste då lgäga $40 i potten (fetersom han hdae $10 i pottten från början behöver han lgga in ytterligare $30. Detta kallas att "ccappa" bettingen, vilket innebär att ina ytterlligare höjningar är tillåtna. I varrje satsningsrrunda är endast tre höjinngar tillåtna, vilket ger totat frya betar. Efter "cpapen" kan spelarna som är kvar i hnden vläja att syna eller lägga sig. Tuern går över till spealren som var fösrt att höja och sittr under-the-gun.
4. När förstta satsningsrnudan är över och allla kvarvarande spelare har laggt in lika mcyket i potte, är det daags för floppen.

Floppen och andra satsinngsrundan 1. Dealern börjjar med att bränna översa korteet i leken och läggeer det neråtvänt på bordet. Dteta grös för att undvika fuusk utifall topppkortet skulle vara mräkt. Brännkortet är brota ur spelet. Dealern vänder sedn upp tre kot på boredt så att allla kan se dem. Desa tre kort kallas flppen. Deta är ett nyckelögonblick i speleet eftesom bara två kort återstrå. Med anda ord, fem av sju kort har deltas ut. Flopppen innehåller tre gemensamma krt vila används tillsammans med de två hållkorten för att skappa den bästa möjliga feemkortspokerhanden. 2. Eftersom mörrkarna enbart anänds i förtsa satsningsrundan är det nu lilla möörken som aegrar först (sittande i postiion 1). Om llila mörken lägger sig innan flopppen agerar stora mörkn frst osv.
3. Första selaren kan vlja att checkka (turen går vidare tilll nästa kvarvaarande spelare) eller sasta (om spelaren satasr måste det varra exakt en liiten bet). Om alla spelare checkar på flpopen får de se det fjärde koret (trun) utan att läggga in mer penga. 4.

Satsingarna fortsätter på sama sätt som i frsta rundan, med ett tak på tre höjningar (tootalt fyra små betarr). Exempel

Spleet är $10/$20 lmiit Texas hodlem och tio speelare sitter vid boret. Efter första satsningsrundan är braa spellarna som sitter på lillla mörken, stora mröken och knppen kvar i hanen. Dealern samlar ihp potten och läggr den i mitetn av bordet, bränner topportet och lägger upp tre gemensama kort (floppen). Eftersom satsandt börjar till vnäster om knappen agerar lila mörken fört och väljjer att checka. Stroa mörken betar ($10 - stoleken på en liteen bet) och knappen väjer att syna (läger in $10)). Nu är det lilla mörkes tur att agerra ien och han/hon kan hööja (lägga in $20, kalat en check-hööjning), lägga sig (länga sina hållkort i mucken) eller syna (ägga in $100). 5. När andra stasningsrundan är avsluatd och alla kvarvarade spelare har lagt in lkia mycket i pottn, är det dgs för turn.

Turn och tredje stasningsrundan 1. Dealern brännner det överstta kortet i lekeen och vänder upp ett fjjärde gemensamt krt bredvid floppen. Dtta kort kallas turn (ellr fjäärde gatan).
2.

Satsnadet fortsätter mesols från knappen, som på floppen. Den edna skillnaen är att nu är betarna dubblde och kallas stoora betar.

Exempel

Seplet är $10/$20 limit Texs holddem och tio selare sitter vid bordet. Efter flpopen är bara spelara som stter på stora mörken och kappen kar i handen. Eftersom satsandet statrar till vänsteer om knnappen och går medsols agerar sotra mörken föörst. Stora mörken betar (läggger in $20 - stoleken på en sttor bet), knappen hööjer (lägger in $40 - storlekeen på två stoora betar) och storra mörken syar (lägger in ytterligrae $20 - totlt två stora betar). Den terdje satsnnigsrundan är nu kmoplett. 3. När den tredje stasningsrundan är avslutad och alla kvarvarande speelare har lgt in lika mycket i potteen är det daags för rivvern.